Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Behandling med så kallade progesteronreceptor-hämmare kan hjälpa kvinnor med den värsta sortens premenstruella besvär, pmds. Det visar en studie från Uppsala universitet, där varannan kvinna i studien blev botad från psykiska symptom som irritabilitet och depression.

Det är väl känt sedan länge att menscykeln kan påverka kvinnors humör och välbefinnande. För majoriteten av kvinnor i reproduktiv ålder ger detta sig uttryck i milda symptom som inte behöver någon behandling, men för mellan tre och fem procent av alla kvinnor leder hormonförändringarna under menstruationscykeln till handikappande mentala symptom: premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds.

Pms och pmds

Pms innebär bland annat att humöret kan förändras under perioden innan du har mens. Du kan också få ömma bröst och känna dig svullen i kroppen. Pms står för premenstruellt syndrom. En del har svår pms med symtom som påverkar humöret mycket. Det kallas för pmds och står för premenstruellt dysforiskt syndrom. Källa: Vårdguiden

Selektiva progesteronreceptor-modulerare binder till och hämmar progesteron-receptorer i hjärnan. Detta är en relativt ny klass av läkemedel som tagits fram för behandling av muskelknutor i livmodern och endometrios. En av dem, ulipristal acetate, UPA, som forskarna studerade, blockerar ägglossningen hos de flesta kvinnor och behåller östradiol- och progesteronnivå på konstant måttliga nivåer.

Forskarna från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet kunde i studien visa att UPA också fungerar som effektiv behandling vid pmds.

Biverkningar var lindriga.

– Förhoppningen är att detta kan bli en behandlingsmöjlighet för kvinnor med pmds. Vi är glada att vi kunnat visa att principen fungerar, och att vi på så sätt lärt oss mer om varför symtomen uppkommer, säger Inger Sundström-Poromaa, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för kvinnors psykiska hälsa, Womher.

Förutom att studien kan leda fram till en helt ny behandlingsprincip för kvinnor med pmds, vill forskarna också undersöka hur UPA-behandlingen påverkar hjärnans funktion hos kvinnor med pmds, med hjälp av magnetkameraunderökning. Detta för att skapa en bild av var och hur progesteron interagerar med de nätverk i hjärnan som genererar och vidmakthåller pmds-symtomen.

– Våra forskningresultat är en viktig pusselbit i förståelsen av de mekanismer som ligger bakom pmds, säger forskarna. I dag är förstahandsbehandling vid pmds serotoninåterupptagshämmare. Även om dessa läkemedel är mycket effektiva, så passar de inte för alla kvinnor och ytterligare behandlingsalternativ är av värde. Dessutom vore det önskvärt med en behandling som mer specifikt angriper de mekanismer som ligger bakom syndromet, säger Inger Sundström-Poromaa.

Så gjordes studien:

I studien ingick 95 kvinnor med pmds. Hälften av dem (48 personer) fick UPA-behandling och hälften var en kontrollgrupp som fick placebo (47 personer). Kvinnorna skulle varje dag gå in och via en mobil-app registrera vilka pmds-symptom de hade och skatta hur svåra de var. Skillnaden på symptomen har i studien mätts mellan första och sista dag under registreringen. Under tiden som forskningen pågick kände varken kvinnorna eller forskarna till vem som fick placebo och vem som fick läkemedel.

Enligt studien minskar progesteronreceptor-hämmaren framförallt de psykiska pmds-symptomen som irritabilitet och depression. Hälften av kvinnorna (50 procent) blev av med sin pmds medan motsvarande andel hos kvinnor som fick placebo var 21 procent.

Vetenskaplig artikel:

Ulipristal acetate for treatment of premenstrual dysphoric disorder – a proof-of-concept randomized controlled trial (Comasco et al.)American Journal of Psychiatry

Kontakt:

Erika Comasco, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och SciLifeLab, erika.comasco@neuro.uu.se
Inger Sundström-Poromaa, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för kvinnors psykiska hälsa, Womher. inger.sundstrom@kbh.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera